Allt går jättebra! Hon lär sig fort, observerar mycket, är nyfiken, pigg och glad! Att lära henne att gå i koppel går förvånansvärt bra. Hon är jätteduktig på att följa och vi känner att hon redan har ett stort förtroende åt oss. När vi satt på henne halsbandet första gången tyckte hon att det var otäckt, och försökte slingra sig ur. Men hon accepterade fort, och nu har hon också hittat sin favorit "kissepausplats". :D Molly är väldigt glad i människor och vill hälsa på alla hon ser ute. Cyklister, bilar och motorcyklar är dock lite läskigt. Det är en riktig omställning för henne. Hon har växt upp långt ute i skogen där det enda man hör är någon enstaka fågel. Igår träffade hon två hundar. Den första mötte hon på promenaden, hon blev jätterädd stackarn. Hon försökte springa tillbaks hem. Den andra hunden ville dock gärna hälsa på henne och var väldigt lugn och fin. Molly skakade och ville inte alls, så då behöver hon självklart inte. Men igår tog vi med henne på en kortare biltur för att handla lite mat. Jag tror att det är bra att försöka vänja henne lite gradvis så att det inte blir så jobbigt för henne att åka till Göteborg sen. Fredrik gick in och handlade och jag satt kvar med henne i bilen. Helt plötsligt får jag syn på en man som är ute och rastar sin hund på parkeringsplatsen. Jag håller upp Molly så att hon kan se genom bilfönstret. Oj vad spännande! Molly släpper inte hunden med blicken medan hunden passerar. Jag går ut på Molly och väntar på att hunden ska komma tillbaka, vilket den senare gör. Molly blir först rädd och börjar skaka samt försöka fly. Jag sätter mig då ner mellan henne och den andra hunden och klappar på både henne och den andra. Då blev hon genast tuffare och kommer allt närmre och närmre. Till slut vågar hon nosa på honom och sen blir det lek, stoj och viftande svansar! Så himla roligt att se alla små framsteg hon gör hela tiden. Vi har övat en del på "sitt" och det kommandot kan hon nu ganska så bra.